Fredric Ludvig föddes den 20 juli 1758 i Stockholm, son till gördelmakaråldermannen Fredrik Rung och Anna Sophia Weser. Det troliga är att Rungs tidiga utbildning skedde i faderns verkstad och i de verkstäder, ledda av inkallade fransmän, som var knutna till Slottsbygget. Vid 21 års ålder, 1779, ansökte han med faderns hjälp om fullmakt som hovciselör. Ansökan stöddes även av den namnkunnige arkitekten och formgivaren Jean Eric Rehn som intygade Rungs goda kunskaper i ritning, modellering, ciselering och bronsering men att dessa behövde kompletteras med utlandsstudier. Fredric Ludvig Rung fick 1779 sin utnämning till hovciselör och kom därefter att studera sex år utomlands i olika verkstäder. Först gick resan till Tyskland och Holland och därefter till Frankrike. Han skrev själv under sin Parisvistelse att han ”med tillträde och tillfälle att hos den förnämste konstnären i denna genre, oavbrutet i 3ne års tid fullfölja mina kunskaper”. Det framgår inte var Rung studerade men stilen på hans egna arbeten är besläktad med de som stammar från Pierre Gouthières verkstad. Rung återkom till Sverige via England 1787. Då var arbetet med att inreda Hagapaviljongen i full gång och han fick beställningar av Gustav III. Rung hade ett nära samarbete med Louis Masreliez, en av tidens viktigaste formgivare. Masreliez ledde från 1785 inredningsarbetet i de kungliga slotten, där Gustav III:s Hagapaviljong hör till hans främsta verk och den gustavianska stilens höjdpunkter. Rung var vidare aktieägare och engagerad i Älvdalens porfyrverk, och med sin enastående konstnärliga förmåga och utsökta ciseleringsteknik var han den främste att förse porfyrindustrin med brännförgyllda monteringar. I december 1800 gifte sig Rung med Sofia Ulrika Pfeffer, med vilken han fick fem döttrar. År 1803 förärades Rung professors namn, heder och värdighet.